138. Stora nordiska kriget 1700-1721

Bakomliggande orsaker

• I juli 1699 sluter tsar Peter I (den store) ett anfallsförbund med Fredrik IV av Danmark, riktat mot Sverige.
• I september 1699 sluter Fredrik IV ett liknande förbund med August den starke av Polen.
• Den 11 november 1699 är trippelalliansen komplett, då tsaren och den polske kungen också sluter ett sådant förbund mot Sverige. Sveriges gamla arvfiender vill nu sätta landet på plats, en gång för alla.
• Redan 1697 har spänningen mellan Sverige och Danmark börjat stiga, eftersom Sverige är allierat med Danmarks motståndare i söder, Holstein-Gottorp.
• Sachsens orsak att gå med i kriget är, att den polske kungen även är regent av Sachsen, medan Preussen och Hannover förklarar krig i krigets slutskede, för att få vara med och dela på segerkakan efter det besegrade Sverige.

Svenska krigsmål

• I första hand att avvärja angreppen.
• I andra hand att avsätta August II från den polska tronen och Peter I från den ryska.

Krigets varaktighet

Fältslag

Flaggan före slagets namn anger mot vilken av fienderna slaget utkämpas.

							Styrkeförhållanden						Förluster
							Sverige			Fienden			Sverige			Fienden
Slag			Datum	Segrare			I	K	A	I	K	A	I	K	A	I	K	A
	Slaget vid Reinbeck		Juli/augusti 1700	Sverige			Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	Slaget vid Pühhajoggi pass		17 november 1700	Sverige			10.000			Okänt			Okänt			Okänt
	Slaget vid Narva		20 november 1700	Sverige			10.500			Cirka 37.000			1.8671			C:a 27.0002
	Slaget vid Rauge		5 september 1701	Sverige			2.000			9.000			Okänt			Okänt
	Slaget vid Errastfer		30 december 1701	Ryssland			1.600			Okänt			600			Okänt
	Slaget vid Kliszow		9 juli 1702	Sverige			12.0003			24.0004			1.1005			3.7486
	Slaget vid Hummelshof		19 juli 1702	Ryssland			6.000			Okänt			3.000			Okänt
	Slaget vid Saladen		19 mars 1703	Sverige			Okänt			6.000			Okänt			Okänt
	Slaget vid Pultusk		21 april 1703	Sverige			Inga	3.000	Inga	Okänt			Inga	60	Inga	Okänt7
	Slaget vid Systerbäck		9 juli 1703	Ryssland			Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	Slaget vid Wesenberg		16 juni 1704	Ryssland			3.500			8.000			Okänt			Okänt
	Slaget vid Jakobstadt		26 juli 1704	Sverige			Cirka 6.0008			Cirka 15.0009			23910			Okänt
	Slaget vid Posen		9 augusti 1704	Sverige			Inga	1.800	Inga	4.000			Okänt			Okänt
	Slaget vid Punitz		28 oktober 1704	Sverige			Inga	3.000	Inga	Okänt			Okänt			Okänt
	Slaget vid Gemäuerthof		16 juli 1705	Sverige			5.500			10.000			1.80011			2.000-6.00012
	Slaget vid Rakowitz		21 juli 1705	Sverige			Inga	2.000	Inga	10.000			Okänt			2.00013
		Slaget vid Fraustadt	3 februari 1706	Sverige			10.200			18.000			1.52414			15.00015
		Slaget vid Kalisj	19 oktober 1706	Ryssland/Polen			Cirka 14.30016			Cirka 40.000			2.50017			Okänt
	Slaget vid Holowczyn		4 juli 1708	Sverige			12.500			39.000			1.29318			2.000-3.000
	Slaget vid Ljesnaja		29 september 1708	Ryssland			13.000			15.500			4.400			3.96619
	Slaget vid Poltava		28 juni 1709	Ryssland			17.000-29.00020			40.000			11.00021			3.63622
	Slaget vid Hälsingborg		28 februari 1710	Sverige			14.000			14.000			2.80023			7.50024
	Slaget vid Gadebusch		9 december 1712	Sverige			12.500			19.50025			1.60026			5.85027
	Slaget vid Pälkäne28		6 oktober 1713	Ryssland			Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	Slaget vid Storkyro29		19 februari 1714	Ryssland			4.100			8.500			2.40030			1.800-2.000
		Slaget vid Stresow	5 november 1715	Danmark/Preussen			Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	Slaget vid Stäket		13 augusti 1719	Sverige			Cirka 1.200			Cirka 3.000			100			Cirka 500
	Slaget vid Selånger		25 maj 1721	Ryssland			Okänt			Okänt			Alla			Okänt

I = Infanteri K = Kavalleri A = Artilleri

1. 667 döda och 1.200 sårade.
2. C:a 15.000 döda och 12.000 tillfångatagna.
3. 18 bataljoner fotfolk och 42 skvadroner ryttare samt några lättare kanoner.
4. 16.000 sachsare och 8.000 polacker.
5. 300 döda och 800 sårade.
6. 2.000 döda och sårade samt 1.700 tillfångatagna och 48 förlorade kanoner.
7. Antalet döda är okänt, men polackerna förlorar 600 man som fångar.
8. Antalet svenskar uppgår till 3080. Det ingår också ett antal polacker i styrkan, vars antal anges till "ett par tusen".
9. Styrkan anges till att vara "tredubbelt starkare" än den svenska.
10. 52 döda och 187 sårade.
11. 800 döda och 1.000 sårade.
12. Uppgifterna varierar mellan dessa båda antal.
13. Detta är antalet stupade. Antalet fångar är okänt, men anges till "åtskilliga".
14. 424 döda och 1.100 sårade.
15. 7.000 döda och 8.000 sårade.
16. 4.300 svenskar (fem regementen) och cirka 10.000 polacker, vilka dock avviker redan i början av slaget.
17. 700 döda och 1.800 tillfångatagna.
18. 265 döda och 1.028 sårade.
19. 1.110 döda och 2.856 sårade.
20. 18 bataljoner och 109 skvadroner samt 1.000 lätt utrustade ryttare enligt en källa; 29.000 man enligt en annan.
21. Cirka 8.000 döda och nästan 3.000 tillfångatagna.
22. 1.344 döda och 3.292 sårade.
23. 800 döda och 2.000 sårade.
24. 5.000 dödade och sårade samt 2.500 fångar.
25. 16.000 danskar och 3.500 sachsare.
26. 500 döda och 1.100 sårade.
27. 2.500 döda och sårade samt 2.500 tillfångatagna danskar; 750 döda och sårade samt 100 tillfångatagna sachsare.
28. Den 27 april seglar en rysk styrka om 10.000 man mot Helsingfors. Sedan svenskarna har bränt denna stad drar de sig tillbaka till Borgå. Man kan endast uppbåda 2.700 av 10.000 disponibla man och drar sig under det ryska hotet norrut, till Tavastehus, där man kan uppbåda 8.100 man. Under tiden landstiger ryssarna och besätter hela den finska sydkusten samt intar Åbo den 28 augusti. Sedan svenskarna har lidit nederlag vid Pälkäne går de norrut och samlas vid Storkyro. Detta är inledningen på den så kallade "Stora ofreden", när Finland besätts i krig av Ryssland.
29. Efter detta slag tvingas svenskarna dra sig tillbaka till den västra rikshalvan och Finland är prisgivet åt ryssarna.
30. 1.600 döda och 900 sårade eller tillfångatagna.

Sjöslag

Flaggan före slagets namn anger mot vilken av fienderna slaget utkämpas.

					Styrkeförhållanden				Förluster
					Sverige		Fienden		Sverige		Fienden
Slag		Datum	Segrare		SF1	MF	SF1	MF	SF1	MF	SF1	MF
	Första slaget på Peipus	12 juli 1702	Ryssland		Okänt		Okänt		Okänt2		Okänt
	Andra slaget på Peipus	14 maj 1704	Ryssland		14		Okänt		Okänt3		Okänt
	Slaget i Engelska kanalen4	27 juli 1704	England		1	Inga	8	Inga	Inga		Inga
	Andra slaget i Köge bukt5	24 september 1710	Oavgjort		21	Inga	Okänt		2		1
	Slaget i Rilaxfjärden	27 juli 1714	Ryssland		96	8	237	Inga	Alla8		Okänt9
	Slaget i Femer Bält	13 april 1715	Danmark		610	Inga	Okänt		5	Inga	Okänt
	Slaget under Rügen	28 juli 1715	Oavgjort		20	Inga	20	Inga	Inga11		Inga11
	Slaget i Ledsund	27 juli 1720	Sverige		Okänt		Okänt		Okänt		Okänt

SF = Större fartyg MF = Mindre fartyg

1. Linjefartyg, galärer med flera.
2. Fartyget Carolus Vivat går förlorat, dock är förlusterna större.
3. Ett av fartygen går förlorade, genom att eskaderchefen låter spränga det i luften för att tillfoga ryssarna förluster; i övrigt är förlusterna okända.
4. Denna strid har ingenting med kriget att göra, utan utkämpas mellan det svenska fartyget Öland och några engelska fartyg, som vill visitera Öland.
5. En dansk flottstyrka ska överflytta ryska trupper till Själland eller Danzig. Den tvingas dock vänta i Köge bukt på grund av storm. Den 24 september kommer en svensk flotta och man öppnar eld. Det danska skeppet Dannebrog blir övertänt, men det är okänt om det är på grund av den svenska elden eller en olycka ombord. Två av de svenska fartygen går på grund och måste sedermera brännas. Snart avbryts striden på grund av den starka vinden.
6. En "skottpråm" (ett slags flytande batteri) och 8 galärer. De svenska styrkorna uppgår till totalt 941 man. Trots att ryssarna är otroligt överlägsna tillfogas de svåra förluster och denna insats av svenska flottan förhindrar troligtvis att kusten härjas allvarligt redan 1714.
7. Detta är antalet ryska galärer, med 4.000 mans besättning. Ryssarna förfogar dock över totalt 105 fartyg av olika storlek.
8. Samtliga man i besättningarna går förlorade, 361 döda och 580 tillfångatagna.
9. Antalet förlorade ryska fartyg är okänt, men antalet döda och sårade besättningsmän är 469.
10. Fyra linjeskepp och två fregatter.
11. Dock stupar många man (antal okänt).

Övriga viktiga händelser

Flaggan före händelsens namn anger mot vilken av fienderna händelsen utkämpas.

					Styrkeförhållanden						Förluster
					Sverige			Fienden			Sverige			Fienden
Händelse		Datum	Segrare		I	K	A	I	K	A	I	K	A	I	K	A
	Belägringen av Tönningen	21 april–22 maj 1700	Sverige		4.000			Okänt			Okänt			Okänt
	Landstigningen vid Köpenhamn	25 juli 1700	Sverige		10.0001			Okänt			Okänt			Okänt
	Övergången av Düna	9 juli 1701	Sverige		18.000			20.000			5002			2.000
	Expeditionen till Arkangelsk3	Sommaren 1701	Ryssland		3 fregatter			Okänt			Okänt			Okänt
	Erövringen av Nöteborg4	13 oktober 1702	Ryssland		300			12.000			Okänt			Okänt
	Belägringen av Thorn	15 maj–4 oktober 1703	Sverige		29.0005			6.000			Okänt			Okänt
	1704 års fästningserövringar6	14 juli–16 augusti 1704	Ryssland		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	Erövringen av Lemberg	26 augusti 1704	Sverige		Okänt			Okänt			40			6007
	Erövringen av Grodno	14 januari–25 mars 1705	Sverige		20.000			Okänt			Okänt			17.000
	Anfallet mot S:t Petersburg	26 januari 1705	Ryssland		1.000			Okänt			Okänt			Okänt
	Anfallet mot Viborg	12–28 oktober 1706	Sverige		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	Anfallet vid Malatitze	30 augusti 1708	Ryssland		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	1708 års fälttåg8	Maj–oktober 1708	Ryssland		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	Erövringen av Veprik9	Januari 1709	Sverige		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	Kapitulationen vid Perevolotjna10	1 juli 1709	Ryssland		17.31911			Okänt			Samtliga			Inga
	De danska fästningserövringarna12	November 1709–januari 1710	Danmark		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	De ryska fästningserövringarna13	10 juni–9 september 1710	Ryssland		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
Den svenska överskeppningen14		1712	Sverige		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	Kalabaliken i Bender15	1 februari 1713	Ottomanska riket		46			10.000			Okänt			Okänt
Karl XII:s rekordritt genom Europa16		26 oktober–11 november 1715	Sverige		3			Inga			Inga			Inga
	1716 års norska fälttåg17	18 februari–19 april 1716	Danmark		3.000			Okänt			Okänt			Okänt
	Överrumplingsförsöket mot Göteborg18	2 maj 1717	Sverige		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	1718 års norska fälttåg19	Augusti–december 1718	Danmark		36.000			Okänt			Okänt			Okänt
Karolinernas dödsmarsch över fjället20		1–3/13 januari 1719	Vintern		4.000			Inga			3.700			Inga
	1719 års sjöoperationer21	1719	Oavgjort		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt

I = Infanteri K = Kavalleri A = Artilleri

1. Den 25 juli landstiger 2.300 man och efter en mindre strid är stranden i svenskarnas händer. Inom några veckor står 10.000 man på Själland och danskarna faller då till föga och man sluter fred.
2. 100 döda och 400 sårade.
3. En svensk expedition ska förstöra den ryska ishavshamnen Arkangelsk, men man misslyckas kapitalt, på grund av ren svensk dumhet. Man ankommer till Arkangelsk den 26 juni, men två av fartygen sätts på grund och man tvingas återvända med oförrättat ärende.
4. Trots att svenskarna endast är 300 man mot 12.000 ryssar ger fästningen inte upp förrän efter tredje stormningen.
5. I början uppgår styrkan till 25.000 man, men i slutet av augusti ankommer ytterligare 4.000 man och grova kanoner i förstärkningar.
6. De fästningar som erövras av ryssarna är följande:
   • Dorpat den 14 juli.
   • Narva den 10 augusti.
   • Ivangorod den 16 augusti.
7. Fångar.
8. I maj härjas den finska kusten av ryska galärer och bland annat bränns Borgå den 18 maj. Den 10 augusti avtågar en svensk styrka om 12.000 man mot Viborg för att anfalla Sanktt Petersburg. Detta anfall kommer dock aldrig till stånd, utan man intar Kopore istället. I oktober retirerar man dock härifrån.
9. Först belägras den ryska stödjepunkten Veprik, men belägringen är inte särskilt lyckad. Därför stormar man staden den 7 januari; en stormning som dock slås tillbaka. Dock kapitulerar staden dagen därpå.
10. Hela den svenska fältarmén, förutom de som har flytt med Karl XII till Turkiet, kapitulerar.
11. Antalet fångar fördelar sig på följande sätt, enligt de ryska fånglistorna:
    • 953 officerare
    • 942 underofficerare
    • 12.892 korpraler och meniga
    • 1 civilmilitär
    • 32 präster
    • 20 fältskärer
    • 40 fältskärsgesäller
    • 61 skrivare
    • 237 musikanter
    • 541 drängar och profosser
    • Cirka 1.600 hustrur, pigor och barn
12. Sedan danskarna den 1 november har landstigit vid Råå fiskeläge tar de i samma månad Helsingborg och går sedan i vinterkvarter runt staden. I januari tar de även Kristianstad och har planer på att ta Karlskrona. Dessa planer kommer dock på skam och den danska inryckningen i Blekinge stannar vid Karlshamn. Sedan danskarna har förlorat slaget vid Helsingborg evakuerar de dock snart från Skåne, men dessförinnan dödar de alla hästar i staden Helsingborg och slänger dem i brunnar och andra skrymslen, något som svenskarna inte blir glada åt, när de kommer in i staden.
13. De fästningar som erövras är följande:
    • Viborg den 10 juni
    • Riga den 1 juli
    • Dünamünde den 11 juli
    • Pernau i augusti
    • Reval i september
    • Kexholm den 9 september
14. Den 23 augusti löper en flotta ut i Östersjön, för att skydda överskeppningen av svenska trupper till kontinenten. Till en början hålls danskarna i schack, men genom oförsiktighet låter man dem komma ut med sin flotta och de kan därför bränna två tredjedelar av den svenska transportflottan. Hälften av de svenska trupperna kommer över till svenska Pommern, hälften blir kvar i Sverige. Från svenska Pommern går man mot Wismar och har kommit till Rostock, då det är dags för slaget vid Gadebusch. Efter detta slag går svenskarna mot Holstein-Gottorp för att söka skydd där.
15. Den 31 januari försöker 10.000 turkar och tatarer tvinga Karl XII och hans styrka att lämna Turkiet. Den dagen räddas med förhandlingar, men dagen därpå går turkarna till anfall. Den yttre ringen i Karl XII:s befästa läger faller utan strid, men den inre försvaras av kungen med cirka 45 man, vilka dock, efter en kort men intensiv strid tvingas kapitulera. Därefter förs Karl XII till Demotika, nära Adrianopel (dagens Edirne).
16. På 16 dagar tar sig kungen med två följeslagare den 240 mil långa vägen från Pitesci i Valakiet till Stralsund, 150 mil på hästryggen och 90 i postvagn; i snitt cirka 15 mil om dagen. Han reser under namnet kapten Peter Frisk. Han stannar i Stralsund en månad varefter han, den 11 december, lämnar staden och ger order om att man ska kapitulera dagen därpå. Sedan detta är gjort är Kajaneborg i Finland och Wismar i Tyskland de enda svenska besittningarna utanför nuvarande Sverige som fortfarande är i svenska händer. Dessa kapitulerar dock i mars respektive 8 april 1716.
17. Från början har man tänkt förekomma danska planer på att gå över det isbelagda Öresund, genom att svenskarna själva ska gå över sundet med 12.000 man och ta Köpenhamn. En storm, som den 9 januari 1716 river upp isen, skrinlägger dock de planerna. Istället avmarscherar Karl XII med 3.000 man från Karlstad den 18 februari för att ta Akershus vid Kristiania (nuvarande Oslo). Under tiden ska tre andra avdelningar gå till anfall mot Norge. En snöstorm försenar dock svenskarna och norrmännen hinner stärka sitt försvar. Efter två månader har svenskarna misslyckats och natten mellan den 18 och 19 april anträds återtåget.
18. Danskarna gör ett försök att överrumpla Göteborg, vilket dock helt misslyckas tack vare svensk uppmärksamhet. Danskarna vänder sig då mot Strömstad men slås den 8 juli tillbaka även därifrån.
19. Armfeldts karoliner går mot Trondheim i augusti, vänder, men får order av Karl XII att åter gå mot staden. Han kommer kvarstanna i dess närhet, utan att ta den, tills dödsmarschen över fjället börjar. I oktober kommer den svenska huvudstyrkan iväg, men norrmännen viker hela tiden undan och inlåter sig icke i strid. Karl XII vill inte gå förbi fästningen Fredrikshald utan att erövra den. Belägringsarbetet inleds den 24 november, men sedan Karl XII har stupat av en kula i tinningen på kvällen den 30 november avbryter man belägringen och återtågar till svensk mark, till vilken man kommer åtta dagar senare.
20. När Armfeldt får budet om kungens död beslutar han sig för att bryta upp och återtåga, men under tåget över fjället råkar man på en snöstorm och mer än hälften av mannarna (2.300) omkommer. Inom de närmaste månaderna dör ytterligare 1.400 man av sina frostskador. 450 får avsked ur armén som krigsinvalider. Detta är en av de mörkaste händelserna i Sveriges krigshistoria.
21. Ryssarna härjar de svenska kusterna, medan en dansk styrka om 34.000 man går från Norge in i Bohuslän. Denna dras dock tillbaka efter engelska, diplomatiska påtryckningar. Den 15 juli kapitulerar Marstrand för danskarna och den 27 september återtar de en förlorad galär vid Älvsborgs fästning.

Freder och stillestånd

Avtal	Datum	Med
Freden i Traventhal	8 augusti 1700	Danmark
Freden i Warszawa	18 november 1705	Polen
Freden i Altranstädt	14 september 1706	Sachsen
Stilleståndet i Lüssow	19 november 1712	De fientliga arméerna på kontinenten
Kapitulationen på kontinenten	5 maj 1713	Danmark
Stillestånd	28 oktober 1718	Danmark
Första freden i Stockholm	9 november 1719	Hannover
Andra freden i Stockholm	21 januari 1720	Preussen
Tredje freden i Stockholm	3 juni 1720	Danmark
Freden i Nystad	30 augusti 1721	Ryssland
Första deklarationen angående vänskapens återställande	28 april 1729	Sachsen
Andra deklarationen angående vänskapens återställande	26 september 1732	Polen

Gränsförändringar

Övriga fredsbestämmelser

• Freden i Traventhal
  • Hertigen av Holstein-Gottorp erhåller ovillkorlig bekräftelse på sin suveränitet.
  • Holstein-Gottorps unionsfördrag med Danmark bekräftas till de delar som inte står i strid med hertigens suveränitet.
  • Hertigen är i sin fulla rätt att bygga fästningar och hålla trupper, men
    • han får aldrig ha mer än 6.000 man främmande trupp i sin tjänst.
  • En recess i Glückstadt från 1669 bekräftas, enligt vilken det gottorpska huset försäkras om Lübecks biskopsstift.
  • Hertigen ska erhålla 260.000 riksdaler i skadestånd från Danmark.
  • Danmark förbinder sig att inte understödja Sveriges fiender.
• Freden i Warszawa
  • Freden i Oliva från 23 april 1660 bekräftas.
  • Inget av länderna ska sluta fred med August av Sachsen utan den andra nationens samtycke.
  • Polen ska fortsättningsvis bistå Sverige i kampen mot Ryssland.
  • Ingendera sidan ska ingå något förbund som kan skada den andra.
  • De polska protestanterna får utökade rättigheter.
  • Svenska trupper ska kvarstanna i Polen för att garantera Leszczinskis trygghet på tronen.
  • Polen ska inte tillåta utförsel av ryska varor genom sina hamnar.
  • Polen ska inte öppna nya hamnar som konkurrerar med till exempel Riga.
  • Det polska område, vars handel går över Riga, ska utökas.
• Freden i Altranstädt
  • August II den starke ska till sin död få behålla titeln kung av Polen.
  • August ska fria polackerna från deras trohetsed till honom.
  • August ska uttryckligen tillåta polackerna att avlägga trohetsed till sin nye kung.
  • August ska inte sluta förbund med eller stödja någon makt som är i konflikt med Sverige eller Polens nye kung.
  • August ska återställa de arkiv och regalier som han har fört från Polen.
  • August ska skaffa garantier för freden från
    • Den tysk-romerske kejsaren
    • England
    • Nederländerna
  • Den svenska armén ska erhålla vinterkvarter med underhåll och sold under den kommande vintern om inte ovan nämnda garantier kan ordnas inom sex månader.
• Stilleståndet i Lüssow
  • 14 dagars vapenvila.
• Kapitulationen på kontinenten
  • Hela den svenska styrkan på 11.000 man går i fångenskap. Vid årets slut är endast Stralsund och Wismar av de svenska besittningarna på kontinenten i svenska händer.
• Stilleståndet med Danmark
  • Sex månaders stillestånd.
• Första freden i Stockholm
  • Sverige gör landavträdelserna mot ett vederlag om 1.000.000 riksdaler.
• Andra freden i Stockholm
  • Sverige gör landavträdelserna mot ett vederlag om 2.000.000 riksdaler.
• Tredje freden i Stockholm
  • Sverige avstår från tullfriheten i Öresund och Bälten.
  • Sverige erlägger 600.000 riksdaler till Danmark.
  • Sverige förbinder sig att i framtiden inte stödja hertigen av Holstein.
  • Danmark återställer de från Sverige erövrade områdena
    • Rügen
    • Delar av Vorpommern
    • Stralsund
    • Marstrand
    • Wismar
  • Sverige förbinder sig att inte återbefästa Wismar, vars fästningar har blivit raserade under kriget.
  • Danmark förbinder sig att inte stödja tsar Peter den store av Ryssland.
  • Danmark förbinder sig att inte låta ryska kapare använda danska hamnar.
  • Gränsen mellan Sverige och Norge ska regleras (norr om Jämtland har den alltid varit vag).
• Freden i Nystad
  • Sverige erhåller på vissa fasta terminer 2.000.000 riksdaler för de finska landskapen.
  • De av Sverige avträdda områdena garanteras religionsfrihet och får behålla sina handelsprivilegier.
  • Den svenska staten får årligen tullfritt utföra spannmål för 50.000 rubel från Livland.
  • Ryssland förbehåller sig rätten att medla i fredsförhandlingarna mellan Sverige och Polen.
  • Ryssland förbinder sig att inte företa sig något mot Sveriges statsskick, tronföljd med mera och att medverka till att ingen annan nation heller gör det (sjunde artikeln).
  • Ryssland återlämnar övriga Finland till Sverige fyra veckor efter fredens ratificerande.
• Första vänskapsdeklarationen
  • Inga.
• Andra vänskapsdeklarationen
  • Inga.

Konsekvenser

• Den svenska stormaktstiden tar slut i och med Rysslands stora landvinster på svensk bekostnad, vilket etablerar landet som Östersjöns stormakt.
• Även andra av Sveriges fiender gör landvinster på dess bekostnad.

Anmärkningar

• Slaget vid Narva räknas som en av de största svenska militära segrarna någonsin, då svenskarna besegrar en fyra gånger så stark rysk styrka.
• Slaget vid Poltava är det största militära nederlaget någonsin i Sveriges historia och är, vid sidan av slaget vid Lützen, det mest kända.
• Ryssarnas erövring av Viborg den 10 juni 1710 är enda gången i fästningens historia, som fästningen erövrats i strid, eller, som Ulf Sundberg skriver, "betvingats av fiendehand".
• Karolinernas dödsmarsch påbörjas den 1 januari 1719 från Ås i Tydalen och de första karolinerna kom fram till Handöl i Jämtland den 3, men de sista kom inte fram förrän den 13. Därför är två datum angivna ovan.
• Eftersom Ryssland nu övertar Estland och Livland avslutas nu slutgiltigt konflikten med Polen, som har varat sedan 1561, då Estland ställde sig under svensk överhöghet.
• En engelsk förstärkning av den svenska flottan 1720 räddar sannolikt Sverige från rysk invasion.
• I och med det stora nederlaget i detta krig är Sveriges tid som stormakt förbi. Ryssland har nu övertagit den rollen på Östersjön.

© Anders E Lundin 2000 efter Ulf Sundberg 1997 & 1998.