143. Finska kriget 1808-1809

Bakomliggande orsaker

• 1807 sluter Frankrike och Ryssland fred, vari beslutas, att Sverige ska tvingas in i den franska blockaden av Storbritannien, det så kallade kontinentalsystemet. Om Sverige inte går med på detta frivilligt ska man gripa till vapen, för att få landet till detta.
• Ryssarna har redan nu börjat få planer på att införliva Finland med det ryska riket, vilket också är en orsak till att ryssarna anfaller.
• Sedan brittiska flottan har bombarderat Köpenhamn i september 1807 går Danmark i förbund med Frankrike. I detta förbund stipuleras, att Danmark ska angripa Sverige så snart Ryssland har inlett sina krigshandlingar mot landet. Detta är alltså Danmarks anledning att gå med i kriget.

Svenska krigsmål

• Att hindra Ryssland från att erövra Finland.
• Att inte tvingas delta i Napoleons handelsblockad mot Storbritannien.
• Att avvärja det danska angreppet.
• Under en period har Sverige målet att erövra Norge.

Krigets varaktighet

Fältslag

Flaggan före slagets namn anger mot vilken av fienderna slaget utkämpas.

					Styrkeförhållanden						Förluster
					Sverige			Fienden			Sverige			Fienden
Slag		Datum	Segrare		I	K	A	I	K	A	I	K	A	I	K	A
	Slaget vid Pyhäjoki1	16 april 1808	Sverige		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	Första slaget vid Lier	18 april 1808	Sverige		8.000			Okänt			150			Okänt
	Slaget vid Siikajoki	18 april 1808	Sverige		2.200			2.200			200			400
	Slaget vid Revolax	27 april 1808	Sverige		2.250			1.500			100			6002
	Slaget vid Pulkkila	1 maj 1808	Sverige		Okänt			500			Okänt			Okänt
	Kumlingeslaget	10 maj 1808	Sverige		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	Slaget vid Prestebakke	10 juni 1808	Danmark		420			Okänt			4203			11
	Slaget vid Nykarleby	24 juni 1808	Sverige		Okänt			Okänt			3			132
	Slaget vid Lappo	14 juli 1808	Sverige		5.000			6.000			Okänt			Okänt
	Slaget vid Kauhajoki	10 augusti 1808	Sverige		2.000			2.000			Okänt			Okänt
	Slaget vid Alavo	17 augusti 1808	Sverige		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	Första slaget vid Ömossa	20 augusti 1808	Ryssland		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	Slaget vid Karstula	21 augusti 1808	Ryssland		1.600			3.200			Okänt			Okänt
	Slaget vid Ruona	1 september 1808	Ryssland		5.000			9.000			Okänt			Okänt
	Andra slaget vid Ömossa	6 september 1808	Okänt		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	Slaget vid Berby	12 september 1808	Okänt		Okänt			Okänt			50			50
	Slaget vid Jutas	13 september 1808	Sverige		2.000			2.000			Okänt			Okänt
	Slaget vid Oravais4	14 september 1808	Ryssland		5.500			7.000			1.2005			1.2006
	Slaget vid Virta bro	27 oktober 1808	Sverige		1.200			5.000			Okänt			Okänt
	Slaget vid Hörnefors	5 juli 1809	Ryssland		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	Slaget vid Sävar7	19 augusti 1809	Ryssland		5.000			5.500			8508			1.6009
	Slaget vid Ratan	20 augusti 1809	Sverige		5.400			3.000			15010			150

I = Infanteri K = Kavalleri A = Artilleri

1. Slaget är ingen renodlad svensk seger, men det visar, att ryssarna inte är oövervinnerliga, som man tidigare trott.
2. 200 döda och 400 tillfångatagna.
3. De flesta av svenskarna, cirka 400 stycken, undkommer dock med livet i behåll som fångar.
4. Inledningsvis går slaget bra, men svenskarna anfaller för långt i mitten, varvid ryssarna kan kasta in ytterligare styrkor i striden. Vid mörkrets inbrott slutar slaget, som blir krigets blodigaste, med svenskt nederlag och detta är början till slutet för den svenska armén i Finland.
5. 740 döda och 460 tillfångatagna. Dessutom några hundra sårade på båda sidor.
6. Förlusterna anges här till 1.200 eftersom de var "sannolikt minst lika stora" som de svenska.
7. Sävar och Ratan ligger båda ett antal kilometer från Umeå och svenskarna har landstigit vid båda punkter. Vid Sävar hamnar de i strid med ryssarna och när svenskarna tror sig stå inför en överlägsen motståndare (vilket de i själva verket inte gör) ges order om återtåg. Detta torde vara enda gången en numerärt underlägsen rysk styrka har besegrat en svensk. Efter detta och slaget vid Ratan lämnar svenskarna Norrland den 22 augusti och ryssarna gör sammaledes den 23, när de utrymmer Umeå.
8. 400 döda och 450 sårade.
9. 600 döda och 1.000 sårade.
10. 26 döda, 2 tillfångatagna och 122 sårade.

Sjöslag

Flaggan före slagets namn anger mot vilken av fienderna slaget utkämpas.

					Styrkeförhållanden				Förluster
					Sverige		Fienden		Sverige		Fienden
Slag		Datum	Segrare		LF1	F2	LF1	F2	LF1	F2	LF1	F2
	Skärgårdsslaget vid Strömstad	28 april 1808	Sverige		Inga	5	11	16	Okänt		Okänt
	Skärgårdsslaget vid Åbo	30 juni 1808	Sverige		Okänt		Okänt		Okänt		Okänt
	Skärgårdsslaget vid Sandöström3	2 augusti 1808	Ryssland		Okänt		Okänt		Okänt		Okänt
	Skärgårdsslaget vid Grönvikssund	30 augusti 1808	Sverige		Okänt		Okänt		Okänt		Okänt
	Skärgårdsslaget vid Palva sund	18 september 1808	Ryssland		Okänt		Okänt		Okänt		Okänt
	Skärgårdsslaget vid Porkkala4	8–9 juli 1809	Sverige		Okänt		8		Okänt		6

LF = Linjefartyg F = Fregatter

1. I slaget vid Strömstad kanonjollar.
2. I slaget vid Strömstad kanonslupar.
3. Svenskarna har förskansat sig här för att försöka hindra ryska flottstyrkor från den del av skärgårdsflottan, som ligger utanför Sveaborg, att förena sig med den övriga, vilket vore ödesdigert. Efter slaget vid Sandöström är de ryska styrkorna fria att förena sig och svenskarna tvingas lämna den åboländska skärgården och retirera till Kökar, sydost om Åland.
4. Det är egentligen en del av den brittiska flottan som står för denna seger och senare under året inträffar en liknande strid vid Svensksund. Den svenska skärgårdsflottan är starkt bevakad av den ryska och kan därför inte göra så mycket.

Övriga viktiga händelser

Flaggan före händelsens namn anger mot vilken av fienderna händelsen utkämpas.

					Styrkeförhållanden						Förluster
					Sverige			Ryssland			Sverige			Ryssland
Händelse		Datum	Segrare		I	K	A	I	K	A	I	K	A	I	K	A
	Svartholms belägring och kapitulation1	23 februari–18 mars 1808	Ryssland		6882			Okänt			Okänt			Okänt
	Sveaborgs belägring och kapitulation3	2 mars–3 maj 1808	Ryssland		6.7504			6.500			Känt5			Okänt
	Expeditionen till Gotland6	21 april–16 maj 1808	Sverige		1.800			1.600			Okänt			Okänt
	Upproret på Åland7	9 maj 1808	Sverige		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	Skärgårdsflottans landstigningsförsök8	19 juni–28 augusti 1808	Ryssland		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	Landstigningsförsöket vid Vasa	24–26 juni 1808	Ryssland		1.100			Okänt			Okänt			250
	Expeditionen till Åland9	10–25 mars 1809	Oavgjort		5.000			17.000			Okänt			Okänt

I = Infanteri K = Kavalleri A = Artilleri

1. Svartholm är lätt försvarat, men sedan ryssarna inneslutit fästningen Svartholm är lätt försvarat, men sedan ryssarna har inneslutit fästningen och börjat belägra den anser befälhavaren där, att situationen blir alltmer bekymmersam, varför han väljer att kapitulera den 18 mars. Till råga på allt överlämnas fästningen till ryssarna med förråd och allt, vilket medför att de kan utöka sitt artilleri med 200 svenska pjäser; innan hade de bara små, lätta kanoner, som inte gjorde mycket skada.
2. 53 officerare och underofficerare samt 635 soldater finns i fästningens besättning vid belägringens början; hur stort antalet är vid kapitulationen är okänt.
3. Den 2 mars tar ryssarna enkelt Helsingfors, som vid denna tid inte är någon stor stad, eftersom Åbo fortfarande är Finlands huvudsort. Därefter börjar de belägra Sveaborgs fästning. Den 6 april ingår man ett ödesdigert avtal med ryssarna, i vilket man säger sig villig att ge upp fästningen, om det inte har kommit några förstärkningar på minst fem linjeskepp senast den 3 maj. Tyvärr medför isläget inte gärna, att några linjeskepp dyker upp och i Stockholm ser man ingen anledning att undsätta den starka fästningen. Visserligen får man sända kurirer till Stockholm, men dem tar ryssarna hand om, så de kommer aldrig fram dit. Den 3 maj dyker därför inga förstärkningar upp och man kapitulerar och ger alltså upp nyckeln till Finland. Soldaterna från den västra rikshalvan går i fångenskap, medan de från den östra får gå hem. Denna kapitulation har kallats "det största förräderiet i svensk krigshistoria".
4. Vid krigets början uppgår besättningen till 190 officerare och 6.560 soldater; besättningens storlek under belägringen och kapitulationen är okänd.
5. Förlusterna är:
   • Fästningen
   • 110 skärgårdsfartyg
   • 6 döda
   • 30 sårade
6. Den 21 april 1808 skeppas en rysk styrka över från Riga till Gotland. Ön är försvarslös och det blir inga problem för ryssarna att erövra den. Den proklameras som ryskt område "för all evig framtid". Den 14 maj landstiger en svensk styrka, som inom två dagar tvingar ryssarna att kapitulera och återvända hem efter att ha lämnat sina vapen.
7. En folkresning sker tillsammans med en mindre svensk styrka mot det ryska styret och Åland återgår i svenska händer.
8. Skärgårdsflottan gör ett antal försök till landstigningar, men på grund av kungens idéer är styrkorna alltid för små och tvingas varje gång återgå i båtarna och varje försök misslyckas därför.
9. Den 10 mars tågar ryssarna över isen till Åland och står den 14 vid Kumlinge i den åländska skärgården. Dagen innan har Gustav IV Adolf avsatts i en statskupp. När man får veta detta på ön tar man upp förhandlingar med ryssarna för att förhala dem och rädda den svenska armén. Svenskarna går över till Grisslehamn, med en liten rysk styrka efter sig, den 19 mars och förhandlar åter med ryssarna. Den 21 sluts ett nytt stillestånd och den 25 lämnar ryssarna Åland. Meddelande om detta stillestånd går även upp till norra Sverige, där ryssarna den 20-22 mars har tågat över isen till Umeå och genom förhandlingar erövrat staden. Även dessa ryssar ska enligt villkoren gå tillbaka till Finland, vilket de gör den 27 mars.

Freder och stillestånd

Avtal	Datum	Med
Stilleståndet i Lohteå	29 september 1808	Ryssland
Konventionen i Olkijoki	19 november 1808	Ryssland
Stilleståndet på den norska fronten	7 december 1808	Danmark
Konventionen på Åland	21 mars 1809	Ryssland
Konventionen i Kalix	25 mars 1809	Ryssland
Stilleståndet i Blekåsen	25 juli 1809	Danmark
Stilleståndet i Frostkåge gästgivaregård	2 september 1809	Ryssland
Freden i Fredrikshamn	17 september 1809	Ryssland
Freden i Jönköping	10 december 1809	Danmark

Gränsförändringar

Övriga fredsbestämmelser

• Stilleståndet i Lohteå
  • Stilleståndet löper med 8 dagars uppsägningstid (ryssarna säger upp stilleståndet den 21 oktober, dock efter lång förhalning, eftersom tsaren vill säga upp det långt tidigare).
• Konventionen i Olkijoki
  • Vapenvila på villkor att svenskarna lämnar Finland och drar sig tillbaka bakom Kemi älv (svenskarna lämnar finsk jord den 13 december).
• Stilleståndet på den norska fronten
  • Stillestånd med två dagars uppsägningstid.
• Konventionen på Åland
  • Inga ryska trupper får beträda svensk jord.
  • Ryssarna lämnar Åland.
  • I gengäld ska Sverige inte återbesätta Åland.
• Konventionen i Kalix
  • Umeå överlämnas till ryssarna på villkor att svenskarna får fritt avtåg med fyra dagars förråd.
• Stilleståndet i Blekåsen
  • Samtliga danska trupper ska ha lämnat Sverige senast den 3 augusti.
• Stilleståndet i Frostkåge gästgivaregård
  • Ryssarna ska förlägga sig i Piteå.
  • Svenskarna ska förlägga sig i Umeå.
  • Om de pågående fredsförhandlingarna avbryts ska stilleståndet kunna sägas upp med två veckors varsel.
• Freden i Fredrikshamn
  • Sverige biträder kontinentalsystemet med de jämkningar som kan uppnås i en senare förhandling mellan
    • Sverige
    • Danmark
    • Frankrike
  • Svenska hamnar ska genast stängas för brittiska krigs- och handelsfartyg.
    • Ett förbehåll är att salt och sådana kolonialvaror som har blivit nödvändiga för svenska folket tillsvidare ska få införas.
  • Ryssarna förbinder sig att medverka till lämpliga modifieringar i kontinentalsystemet för Sveriges del.
  • Alla ryska trupper i Sverige ska inom fyra veckor gå tillbaka över Torneå.
    • Under dessa fyra veckor ska de försörja sig ur egna förråd.
  • Alla krigsfångar ska omedelbart friges.
    • Respektive sida ska sörja för reskostnader och underhåll fram till gränsen.
  • Svenskar och finnar ska ha full rätt att återvända till sitt hemland och där förfoga över sin fasta och lösa egendom.
  • Under tre år från fördragets ratificerande ska svenskar och finnar fritt få byta land.
    • Villkoret är att de säljer sin fasta egendom till en undersåte i det land som de lämnar.
  • Amnesti ska ges för under kriget begångna brott (en klausul som antas syfta på de officerare som har givit upp fästningar på svensk sida [bland annat Olof Cronstedt]).
  • Övrigt, ej verkliga klausuler i avtalet, men ändå medtaget.
    • Man noterar det löfte som tsar Alexander har avgivit i Borgå att Finland ska styras enligt svensk lag och få fortsätta vara protestantiskt.
    • Ryssarna säger (muntligt) att freden anses bruten om Sverige försöker erövra Norge från Danmark.
• Freden i Jönköping
  • Inget territorium ska avträdas av någondera sidan.
  • Den svenska regeringen åtar sig att "såvitt det står i deras förmåga och sämjan med Storbritannien tillåter, hålla brittiska krigsskepp på kanonskotts avstånd från svenska kuster".
  • Överlöpare och brottslingar ska överlämnas.

Konsekvenser

• Sverige förlorar Finland till Ryssland.
• Den månghundraåriga svenska fientliga politiken mot Ryssland läggs 1812 om till vänskaplighet istället.

Anmärkningar

• När man i början av 1808 får meddelande om att ryssarna håller på att mobilisera sätts Finland på försvarsfot och man har totalt 22.000 man att tillgå, varav 8.000 på fästningarna Svartholm och Sveaborg.
• Eftersom man i den svenska ledningen tror, att svenskarna är underlägsna ryssarna påbörjas en reträtt när ryssarna kommer. Tack vare detta kan ryssarna i slutet av mars besätta hela södra Finland inklusive Åland.
• Under sommaren 1808 retirerar dock ryssarna söderut och svenskarna följer efter. I augusti är situationen omvänd och svenskarna retirerar åter norrut. Man grupperar sig vid Ruona, men sedan man har blivit besegrad där börjar man återtåget från Finland. Man går norrut och efter ett krigsråd i Lillkyro beslutar man sig för att gå till Uleåborg. Ryssarna har dock tagit sig norr om svenskarna och reträttvägen är hotad. Därför går man till Jutas, som bedöms vara nyckeln till Nykarleby och räddningen. I och med segern vid Jutas är reträttvägen norrut räddad.
• Efter slaget vid Pulkkila kan svenskarna där föra ett ständigt krig mot ryssarnas underhållslinjer, vilket är mycket irriterande för ryssarna. Svenskarna återerövrar också Kuopio, men ryssarna får till slut nog och går till offensiv mot svenskarna. Resultatet blir att de tvingas sluta störa underhållslinjerna och ge upp Kuopio. Svenskarna förskansar sig då vid det lättförsvarade Toivala, varifrån man inte blir bortkörd förrän den 29 augusti, då man drar sig norrut. Stilleståndet i Lohteå tvingar dessa soldater ännu längre väster- och norrut, varför man förskansar sig vid Virta bro.
• Vid krigets inledning är en tredjedel av den ryska flottan upprutten, en tredjedel befinner sig i Medelhavet och den sista tredjedelen – nio linjeskepp och sju fregatter – är inte stark nog att ta upp kampen om herraväldet över Östersjön. Svenskarna understöds också av brittiska fartyg. Därför tvingas ryssarna avsätta 50.000 man till försvaret av sina egna kuster. Det skulle ha kunnat bli strid i Finska viken den 25 augusti 1808, då flottorna möts, men ryssarna retirerar och den ryska flottan ligger instängd i sina hamnar under resten av kriget.
• I norr går ryssarna segerrikt fram i början av 1809 och intar både Skellefteå (15 maj) och Umeå (31 maj).
• Detta är Sveriges mest ödesdigra krig under historiens gång och freden i Fredrikshamn är den sista fred landet har slutit med Ryssland – 486 år efter den första (Nöteborgstraktaten 12 augusti 1323). Det är också den hårdaste Sverige någonsin slutet med något land, eftersom man tvingades avträda Finland, som har varit en naturlig del av Sverige sedan tidig medeltid.
• Slaget vid Ratan den 20 augusti 1809 är sista gången Sverige möter den gamla arvfienden Ryssland på slagfältet. Sedan dess har Sverige haft fred med grannen i öster. Detta slag är också det sista slaget på svenskt territorium.
• Vad man kanske inte tänker på är, att trots att Sverige inte krigade mer mot Ryssland upphör inte Sverige och Ryssland att gränsa till varandra förrän den 6 december 1917, då Finland blir självständigt från det det revolutionshärjade Ryssland.
• I början av kriget hyser man planer på att invadera Skåne och en internationell styrka, bestående av bland annat fransmän, danskar, spanjorer och holländare dras samman. Planerna rinner dock ut i sanden, eftersom den brittiska flottans närvaro omöjliggör en landstigning.
• Till en början gör svenskarna ett lamt infall i Norge, från Jämtland, men tvingas snart dra sig tillbaka. Denna styrka kommer inte att spela någon viktig roll under resten av kriget. Därefter går andra styrkor in i Norge, men kommer inte så långt, som mest någon mil in på norskt territorium.
• När Gustav IV Adolf avsätts som svensk kung den 13 mars 1809 föds tanken på att göra den danske prinsen Kristian August till svensk kung, varför striden avstannar för ett tag. Kristian August får dock direktiv från Köpenhamn att anfalla Sverige, eftersom man inte vill att Danmark ska bli tomhänt vid fredsundertecknandet. Dessutom skulle man kunna samverka med ryssarna i Norrland. Kristian August vill inte gärna anfalla, men blir tvungen och låter därför endast norra Sverige omfattas av anfallet, men svenskarna driver tillbaka norrmännen.

© Anders E Lundin 2000 efter Ulf Sundberg 1997 & 1998.